Accelererad datorutveckling, nu i 3D

Så: 3D-skrivare är på gång. Inom nåra årtionden kommer de troligen vara bra nog att kunna tillverka väldigt komplicerade ting, även om de antagligen inte kommer nå nivån hos (automatiserade) fabriker med specialistinriktning vad gäller hållbarhet och förmåga. Men de lär bli bättre, och vi kommer troligen nå en punkt där man kan tillverka nästan vad som helst som man behöver, förutsatt att man har materialet. Jag tvivlar på att vi når nivån replikatorer a la Star Trek någon gång snart (även om jag kan se möjligheter för kolbaserade skrivare, givet utveckling). Det jag funderar på dock är hur dessa n:e generationen 3D-skrivare kommer interagera med något som revolutionerat vår verklighet nyligen - datorer.

Låt mig förklara vad jag menar: Man kan redan göra simulationer för att få en uppskattning av hur något kommer fungera i verkligheten, även om dessa begränsas av den data de har tillgängligt. Företag kan tillverka prototyper för nya komponenter relativt fort. Vad händer när en gigantisk mängd människor får möjligheten att både simulera och tillverka nya datorkomponenter i sitt hem, inkopplade i ett globalt informationsnätverk? Lägg till möjligheten att låta datorer skapa och sköta urval av komponenter och vi får en accelererad datorevolution. Ökande förmågor i individuella komponenter, nya sätt att bygga en dator på.

Vi har redan distributed computing, som med World Community Grid och Folding @Home, där tunga simulationer och beräkningar kan läggas över en hel hög med datorer för att genomföra dessa snabbare. Det enda som fattas utöver bra 3D-skrivare är, som för forskning o övrigt, någon form av sammanlänkande noder för att jämföra de olika resultat som pumpas ut, utan betalningsväggar, eller på sin höjd en enda betalvägg.

Det finns förstås en fara i att når tröskeln "bra nog", och att detta stoppar framtida utveckling utanför enstaka hobbyister och dedikerade forskarlag med minimalt stöd. Det finns också en risk att vi finner nya, bättre sätt att bygga datorer på... som betyder att man behöver börja med datorer stora som lägenheter för att komma i närheten av våra miniatyriserade datorer i råkraft, innan man finner sätt att miniatyrisera dem. Det senare kan förvisso avhjälpas av tillräckligt bra simulationer, även med simulationers begränsningar. Värre än det: bättre datorer som inte kan byggas med folks hemma-3D-skrivare i en tid då människor vant sig vid att kunna tillverka vadhelst faller dem in när de känner för det.

Men på det stora hela? Jag tror det kan bli en grej, åtminstone bland entusiasterna. För resten kommer det nog nästan krävas att datorerna själva kan uppgradera sina komponenter med minimal input från användare. One-click hardware upgrade.